Tidig lördagmorgon står jag, Sandy och Wilson utan för Sandys lägenhet och väntar på Sara, vi ska till Hemmaland, vi ska till Bordershop. Belinda sjöng att "Heaven is a place on earth" och det var nog fan Bordershop hon menade.
Något försenad gasar Sara gatan fram, stannar med ett ryck och lägger sig på tutan, från bilen hörs Green Day, livet är underbart, trots att det bara är 6 grader varm och regnar.
"Jag körde på en anka på vägen hit, är det någon som vill ha sprängd anka så ligger det en på vägen mot Klågerup" Sara inleder samtalet på ett förstaklassigt sätt.
Vi kör mot Hemmaland, Wilson är inte så van vid tidiga lördagsmorrnar sover med ögonen öppna. Vi hinner upp på färjan till Puttgarden i ungefär samma ögonblick som den kastar loss. Skepp ohoj!
För att komma rätt stämning letar vi bord under smått upphetsade utrop "Gittan här är ett" "Paxar du det?". Kaffe, räkmacka och wienerbröd, vi vaknar till liv. Wilson får lite färg på kinderna, skönt, jag trodde hon hade dött.
Av färjan, usväng och vi är framme, parkeringsplatsen börjar redan bli full och ett busslass smålänningar är redan färdiga och lastar in i bussen. Hela småland är på Bordershop, verkligen.
Vi tappar bort Wilson vid starkspriten, hon fastnade vid Grants whiskeyn. Sandys vagn börjar bli full. En obehaglig man spanar in Sara på ett sätt som bör få honom fälld för någon typ av brott. Jag tittar mest på, jag ska hit om tre veckor igen. Hittar jätteflaskan Xanté, perfekt gåva till Lee.
Det blir svårt att lasta in i bilen, Sandy och Wilson har handlat MYCKET. Och vår tretimmars shoppingbiljett börjar lida mot sitt slut. Hamnar i en dryg kö till färjan. Det går lååååångsamt, Sara blir uppretad, vi misstänker att mannen i luckan är något retarderad. En bilist två bilar fram är inte tillräckligt snabb, Sara sticker ut huvudet genom fönster rutan och vrålar "Ta din biljett och kör, för HELVETE!!!". En motorcyklist i kön bredvid skrattar nöjd.
Mannen i luckan ser ut som, ja, jag vet inte, men han borde kamma sin mustasch. Vi skrattar lite, mycket. Vi hamnar i kön som inte blir påsläppta på färjan.
Vi får alltså vänta i en halvtimme. Sandy blir otålig och tycker livet är orättvist. Sen hittar hon sitt godis och blir lite gladare. Wilson ska vara rolig under sin rökpaus och gör vad som ser ut som en snuskig rörelse mot bilen, Sara tutar, Wilson och Sandy tar vars ett jätteskutt rakt upp i luften. Underhållande.
Vår tur att köra på färjan och Sandys godis är ivägen för Saras hand "Sandra, du kan inte ha godis i handbromsen" hysteriskt kul för oss två i baksätet.
Fristeradfisk och pommes. Grödorna ser bra ut, rapsen blommar i södra Danmark. Höstveten växer. Vi har en bondtös i bilen.
14 "som flickan sa till pojken" skämt senare är vi hemma.
//Kat
